Jubileumshistorik för Mellösa IF. Den 20 april 1974.
- 40 år -

Den 14 jan. 1934 sammanträffade ett antal idrottsintresserade personer på Vilsta pensionat i Mellösa för att undersöka möjligheterna att återuppliva den sedan år 1928 nedlagda idrottsföreningen. Säkert finns det en del minnesgoda Mellösabor som gör invändningar om vi säger att det är 40 år sedan föreningen bildades. De hävdar istället att föreningen bildades 1925. Redan 1924 samlades några ungdomar för att spela fotboll på ängen nedanför skjutbanan. Men det förhållandet att föreningens verksamhet upphörde år 1928 har gjort att man börjat om med tidräkningen. Allt från den gamla tiden har dock inte försvunnit.

Det emblem som Mellösa IF har, instiftades under den första föreningsperioden. Det kanske kan vara av intresse att sträcka återblicken till år 1926 som officiellt var den första föreningens första år. Den kanske största händelsen det året var att föreningens kassör avvek med hela kassan omkring 300 kr ett betydande belopp vid den tiden för en fattig förening. Man lyckades inte återfå något av det försvunna beloppet trots att man kunde spåra "syndaren" , ej heller vidtogs några rättsliga åtgärder mot mannen ifråga. Vid den tiden var det fotbollspel som mest intresserade. En fotbollsplan hittades snart nedanför Prästgården, men efter någon tid flyttade man till en plan vid Eriksberg. Ganska snart var det klart att spela vänskapsmatcher och första motståndare blev Granhed som fick se sig slagna med 13 - 0. Den nya planen fodrade en hel del arbete innan den blev spelduglig. Därför bes1utades att varje medlem skulle arbeta på planen 4 tim. per vecka. För utfyllnad av de största ojämnheterna beräknades åtgå 4 m3 sågspån. För att få deltaga i föreningens matcher krävdes medlemskap i någon av ortens sjukkassor. Men brist på intresse tillsammans med andra orsaker såsom värnplikt o.d. medverkade till att det började bli svårt att hålla samman föreningen och på våren 1928 hölls sista mötet under föreningens första period. Något bes1ut om att föreningen skulle upphöra med sin verksamhet finns inte, utan den har av allt att döma insomnat lugnt och stilla.

När 6 år hade gått Så hade intresset för idrott kommit åter och vid det möte som hölls på Vilsta pensionat den 14 jan. 1934 valdes följande

styrelse:Karl R Andersson, Mälby, ordförande. Artur Jansson,Nygård, sekreterare.Elov Edlund, Björkgården, kassör. Herman Andersson, Nergården. Gösta Lund, Transätter. Vid det första mötet beslöts om startandet av bandy, samt ans1utning till Svenska Bandyförbundet. Den svåraste frågan för styrelsen att lösa var väl den att skaffa fram en lämplig fotbollsplan, men efter mycket besvär lyckades man till slut få arrendera ett stycke mark av Per Johan Andersson. Planhyran för detta område Som låg nedanför Kyrkskolan skulle uppgå till 150 kr per år. För att täcka dessa kostnader beslöts att upptaga kollekt vid förningens möten. Planens centrala läge fodrade dock vissa ordningsföreskrifter, således fick den ej användas efter kl. 22.00 på kvällarna och ej mellan 11.00 - 13.00 på söndagarna. På våren 1934 startades i Malmköping en serie i fotboll som föreningen beslöt att deltaga i. Man beslutade för detta ändamål inköpa nya tröjor och strumpor. Tröjorna skulle vara mörkblå till färgen och strumporna svart-vit randiga, svarta byxor fick spelarna inköpa för egna medel.

1935 beslöts om att föreningen skulle begära anslutning till Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbund. 1936 anslöt sig föreningen till Svenska Gångförbundet. Fotbollsporten var vid den tiden mycket populär och föreningen hade såväl A - B som juniorlag. För första gången väcktes förslag om anskaffandet av fotbollstränare, man ekonomin ansågs ej kunna tåla en sådan påfrestning och förslaget avslogs därför. Fotbollens livliga verksamhet började bli kännbar för den hårt ansträngda kassan därför att skadade spelare erhöll 2 kr per dag ur föreningskassan. Då denna bidragsform i längden visade sig hållbar var man 1937 tvungen att besluta om att inga bidrag i fortsättningen skulle utgå ur kassan. I stället förordade styrelsen att varje spelare skulle taga en privat olycksfallsförsäkring. Nu började fotbollslagets standard att höjas och en hel del unga och lovande spelare fanns i laget. Följden blev att en del större föreningar höll sig framme och tog för sig av de bättre spelarna, vilket föranledde ett mötesbeslut om att spelare som ej representerar föreningen, i fortsättningen ej får träna på föreningens plan. Föreningens medlemsantal var nu uppe i 35 st. vilket betydde att nära nog samtliga medlemmar var aktiva idrottsutövare. föreningen deltog i en diskussion om lösning av frågan om en samlingslokal i Mellösa. Resultatet av denna diskussion blev beslutet om bildandet av en förening kallad Mellösa Byggnadsförening i vilken idrottsföreningen beslöt att teckna l0 andelar. Planfrågan hade på nytt blivit aktuell då föreningen blivit uppsagd från sitt arrende vid Kyrkskolan. 1939 beslöt man sig för att söka arrendera ett markområde vid Mälby som med vissa schaktningar och utfyllnader skulle få vara provisorium tills som man hoppades inom en snar framtid planfrågan slutgiltigt lösts. Detta år nådde fotbolls-laget en hedrande andraplacering i Villåttingeserien. 1941 upptogs frågan om byggandet av en omklädningshytt vid Mälbyplanen och man beslöt sig får att till kommunen inkomma med en begäran oro anslag på 500 kr. för täckandet av virkeskostnaderna. Föreningens begäran bifölls och 1943 var utbygget färdigt. Detta år segrade fotbollslaget i Villåttingeserien och tog steget upp i distriktsserien. Frågan om en bättre idrottsplats var alltjämt ett av samtalsämnena på möten och sammankomster och 1945 bes1utade man att hos kommunalfullmäktige begära om ett anslag På 250 kr. för att användas till utredningar,upprättandet av ritningar o.d. Även festplatsfrågan var i behov av 1ösning.

Skidsporten började mer och mer träda fram i ljuset och 1946 kom genombrottet då lagsegern i västra kretsens 15 km, hemfördes av föreningen. Detta blev signalen till en lång rad lysande framgångar för föreningens duktiga skidåkare. Vid samma tid började intresset för fotboll att svalna och diskussion om nedläggandet av fotbollsporten fördes, men så 1ångt som till nedläggande kom det aldrig, däremot beslöts att föreningen skulle utträda ur Villåttinge-serien och istället deltaga i en reservlagserie. Anledningen till det klena fotbollsintresset var att söka i att en del av de bättre spelarna övergått till andra föreningar, en del av de äldre slutat och en del ledsnat på den dåliga hemmaarenan. Den kommitté‚ som tillsatts för att utreda och om möjligt även lösa frågan om en ny Idrottsplats hade nu kommit så långt att man enats om plats och även träffat avtal om köp med markägaren. Frågan handlades i de kommunala instanserna och efter positivt beslut i fullmäktige stod det klart att Mellösa IF för första gången var på väg att få en idrottsplats, som verkligen gjorde skäl för namnet. I nära anslutning till idrottsplatsen skulle en festplats kunna anläggas och denna skulle förvaltas av Idrottsföreningen, SLU och SSU. Men därmed var inte alla sorger ur världen, den nya idrottsplatsen var inte klar i och med köpet, där återstod mycket arbete. Styrelsen fick i en hast göra ett beslut som i sinom tid fick sin epilog vid tinget i Malmköping där ordf, sekr. och kassören inför Pilatus fick stå till svars för brott emot lagen om byggnadslov och även bötfälldes. Anledningen till brottet var att srax efter köpet av marken, en schaktmaskin transporterats förbi och av någon anledning hade föraren av denna fått vetskap om att en sådan maskin behövdes för arbeten på nya idrottsplatsen. Efter kontakt mellan styrelsen beslutades raskt att antaga det förmånliga anbud som gavs och på ett dygn var arbetet klart.
Strax därefter beslutade länsarbetsnämnden efter granskning av det utförda arbetet om stopp för vidare arbete och något byggnadstillstånd var ej tänkbart förrän utredningarna om lagöverträdelsen verkställts. Under denna tid var verksamheten inom fotbollen ganska dålig, endast några vänskapsmatcher spelades. Men intresset för fotboll var i starkt stigande och starka krafter var i rörelse för återinträde i någon serie. Vintertid lät föreningen tala om sig då de duktiga skidåkarna gjort ypperliga insatser i längdåkning och skidbudkavle.

1952 beslutades att fotbollslaget skulle återinträda i 0ppundaserien och 1954 vann laget serien och flyttades upp i Västra Distriktsserien.Laget har därefter med växlande framgång deltagit i Norra och Västra Distriksserien, Villåttinge-, Rekarne - och 0ppundaserien. Våren 1954 började föreningen spela på den nya idrottsplatsen som officiellt invigdes den 25 juli 1954 och då erhöll namnet Hagängen efter en pristävling om bästa namnförslag. Samtidigt invigdes en förenings flagga som på vit botten bär föreningens emblem samt Mellösavapnet.
Föreningen celebrerade sin 20-åriga verksamhet med en festlighet i Rosenborg, Hälleforsnäs den 3 april 1954 under god tillslutning. 10-års perioden därefter kan väl sägas ha präglats av god aktivitet och gott intresse. Problem av ekonomisk art och ledarbrist har visserligen uppstått då och då.

Förutom fotboll och skidor kom nu även bordtennis på programmet och föreningen fick ansvaret för kommunens isbana och nedlade mycket arbete för dennas skötsel till glädje för samhällets ungdomar. Fotbollen var ändå den sport som lockade de flesta utövarna men skidsporten hade de framgångsrikaste. Genomgripande reparationer och en ombyggnad av omklädningsrummet genomfördes. Föreningen fick med anledning av detta ett anslag från kommunen med 14 000 kr. Vid 30-års jubileét 1964 var medlemsantalet 75, avflyttningen från landsbygden under denna tid blev ju kännbar även för föreningen. Under de senaste 10 åren av föreningens historia har medlemsantalet ökat starkt och är för närvarande omkr. 300, varav 100 kvinnliga.

Föreningens skidåkare har hela tiden varit mycket verksamma och har länge tillhört distriktets främsta. Men under de senaste åren har de dåliga vintrarna ej tillåtit någon aktivitet i större skala. Fotbollen däremot lades ned 1967 p.g.a. bristande intresse och att flera spelare lämnade föreningen. Den återupptogs 1969 och är fortfarande igång. 1968 anordnade föreningen Bingo i Mellösagården, men efter ett antal år lades den dock på hyllan. Under hösten 1969 iordningställdes ett elljusspår med ca: 500 timmars frivilligt arbete från medlemmarna. Elljusspåret var en mycket lyckad anläggning som flitigt utnyttjas av såväl unga som gamla. Alla var överens om att en upprustning av klubbhuset var behövlig. Så före kommunsammanslagningen 1970-71 anhöll MIF om ett anslag från kommunen för om- och tillbyggnad av klubbhuset, vilket bifölls med 50 000 kr. Hela kostnaden uppgick sedan till 60 500 kr, varav Riksidrottsförbundet bidrog med 5000 kr. Arbetet utfördes till stor del av frivilliga krafter och även fotbollsplanen blev välbehövligt upprustad. Då Södermanland 1971 anordnade 0-ringens 5 dagars gästades Hagängen av ett 140-tal deltagare från Lindköpings 0K. Under sommaren samma år arrangerades en diskustävling varvid en stor del av svenska eliten deltog. Tyvärr skrämde det dåliga vädret bort en stor del av publiken. Bordtennisens herrlag tog hem seriesegern i div. 5. 0ch sedan dess har deltagar antalet varit stort.

Ungdomsverksamheten för övrigt har under de senaste åren varit mycket god, och när det gäller skidor och terräng ska främst noteras att MIF aktiverat många ungdomar - även i Hälleforsnäs. Dessa har sedan nått hedersamma placeringar i tävlingar av olika slag.
Harpsundsloppet som är en återkommande aktivitet arrangerades första gången 1972, då Statsminister 0lof Palme var starter. Loppet har sedan rönt stor framgång med många deltagare. Det är klart att det under föreningens 40-åriga verksamhet funnits en mångfald personer som genom träget och helhjärtat arbete signerat en utomordentlig insats för idrotten inom Mellösa. Då det skulle ta för lång tid att namnge alla dessa, nöjer vi oss med att tacksamt notera det betydelsefulla arbete som under åren utförts. Samtidigt som vi hoppas att nuvarande och kommande generationer måtte känna och förstå den betydelse för samhället som vår lilla idrottsförening kan ha, genom att lära ungdomen kamratskap, sammanhållning och solidaritet.

Vi ber att få sluta med att citera ett uttalande av Gunnar Lange:

" Idrotten intar en självklar och framskjuten plats i vårt moderna samhälle. Den har stor betydelse inte enbart ur den synpunkten att den skänker motion, nöje och avkoppling utan man kan dessutom peka på en stark positiv insats för den karaktärsdanande fostran, som varje medborgare måste bibringas."

// M.I.F.